Som en boaorm

Så var ännu en middag avklarad. Mätt som en plätt och tjock som en boaorm. Lillkillen har börjat äta ”riktig” mat och kladdigt blir det. Att göra barnmat är faktiskt rätt tidskrävande. Jag har inte kommit in i rutinen än men snart blir det bra.

Vi har satt Ville på laktosfri mjölk och gröt för tillfället. Han är så knasig i magen så något måste göras. I går var det ett helvete i kvadrat för honom att plutta. Han skrek så han blev blå i ansiktet, att se sitt barn i sådan smärta gjorde ont in i min själ.

I dag har vi varit hos morfar och mormor. Jätte trevligt och god mat. Pappa och Daniel pratade om gnälliga ungar och vi har nog haft tur med Ville, det är så skönt med en unge som trivs hos vilken människa som helst, visst blir han lite fundersam när han kommer till en okänd person men han är snäll som ett litet lamm. Tänk om man hade fått en blyg gnällspik!

Ville har fått en gåstol av Daniels snälla kusin och fru, vilken förändring på ungen. Han leker som en vilding och sparkar sig runt på golvet. Så jättekul att se. Vi har varit lite bekymrade av att Ville inte använde sina armar när han leker. Men nu är det andra bullar, nu använder han sina leksaker med våldsam kraft och slänger leksaker över hela vardagsrummet. Han börjar använda sina små fötter och ben mer och mer för var dag som går och försöker följa med oss runt huset. Det är så jäkla skönt att han inte ligger jättelångt efter ett så kallat ”normalt” barn. Fast egentligen vem bryr sig!

Snart bär det av till Lund. På måndag ska vi kolla Villes öron (fast han hörde precis Daniel nysa) och på tisdag ska jag, Ville, C och Fredric på äventyr till Lundssjukhus. Lilla ängeln F ska undersökas och jag och Ville följer med. Hoppas allt går bra. Jag vill inte att C ska åka själv. Det är rätt jobbigt att åka till sjukhuset själv med ett småbarn. Jag har själv legat många gånger på barnkardiologen och känner till sjukhuset. Fast man tror att en undersökning ska gå bra blir man trött och hängig. F ska göra undersökningar och det kommer ta på C’s krafter och kan jag bara vara där för henne en smula så kanske det underlättar. Jag vet hur trött och utsliten min mamma var när vi hade varit på 2dagars undersökning med mig.

Nä hä…nu ska jag pilla navelludd och dricka ett glas vin…. Hej hopp tills nästa gång!
 

                                                                                                                          
                                                                                     Moffa och Ville myser



                                              




                                                                           

Kommentarer
Postat av: Catrine

Är så glad att du finns!!!



Och söta bilder på lillvillen och min lillfjant

Kram

2009-08-23 @ 10:41:21
URL: http://fredricochjag.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0